Brev till Anders Borg

Hej Anders,

Det är ett himla snack om den här med att begränsa bostadsprisuppgången, Du är oroad, FI inför lånetak och banker och politiker vill ha amorteringskrav. Men det nämns inte många ord om det som verkligen skulle ha nån meningsfull effekt för att dämpa priserna, nämligen begränsade ränteavdrag och en återgång till gamla uppskovsregler.

Att staten ska subventionera vår upplåning har ju blivit så självklart att ingen längre ens verkar reflektera över det. Men varför ska Ni det egentligen? Varför ska staten betala 30% av allas våra räntekostnader? Egentligen? Och varför just 30%? Jag har fortfarande inte hört nån som kan ge ett vettigt svar på det här.

Jag förstår att en del av svaret är att ränteavdraget ska spegla skatten på ränteintäkterna, vilket det historiskt funnits goda skäl till. Men i och med kapitalförsäkringarna så beskattas ju inte kapitalinkomster på samma sätt längre. Nån spegling är det ju inte tal om i alla fall, och då finns det ju egentligen inget skäl att ha samma generösa avdrag.

Inlåsningseffekterna i reavinstbeskattningen är en annan, rent politisk, faktor som driver upp priserna. De nya reglerna för uppskov på reavinst som infördes för några år sedan har en enorm inlåsningseffekt på marknaden. Tidigare fick man föra vidare hela reavinsten in i en ny bostad, nu får man bara uppskov med 1,6 miljoner. Det här har enorm betydelse för en familj som äger en bostad som gått upp mycket i pris de senaste 10 åren, och det skulle kosta dem enorma summor i skatt bara att flytta till en likvärdig bostad. Klart man hellre bor kvar då, men det i sin tur minskar tillgången på bostäder till försäljning vilket driver upp priserna.

Dessa två faktorer bidrar starkt till prisuppgången. Att slopa eller begränsa ränteavdragen blir såklart inte särskilt populärt, men enligt en artikel i DI idag så skulle nästan hälften av de tillfrågade se positivt på det. Så istället för att försöka få FI att göra smutsjobbet kanske Ni bara skulle uppdatera skattelagstiftningen lite.

Mvh

Johan